Signos y síntomas del cáncer de próstata

I ungefär ett av fyra fall är cancer orsaken till ett positivt PSA-svar.

– Att hitta orsaken till vattenkastningsproblem är lite av urologens uppgift menar Jan-Erik Damber. Förutom en förstorad prostatakörtel är en instabil eller överaktiv urinblåsa en vanlig anledning.

Även om förstoringen i sig inte är farlig kan den orsaka obehag och ställa till problem. Prostata löper som en ring kring själva urinröret och när den tillväxer riskerar den att klämma ihop röret och göra det svårare för urinen att passera (se illustration).

Vattenkastningsproblem blir alltså följden. Det är faktiskt den näst vanligaste orsaken till att män över 50 år söker läkarvård och man räknar med att 400 000 män i Sverige har mer eller mindre bekymmer med vattenkastningen.

– PSA-provet är alltså inget cancerspecifikt prov utan snarare ett prostataspecifikt prov, säger Jan-Erik Damber.

– Prostatacancer ger däremot inte alltid, inte ens ofta bekymmer med vattenkastning, utan cancer upptäcks i regel med hjälp av PSA-testet, säger Jan-Erik Damber. Ungefär 10 000 män drabbas av prostatacancer varje år. Det gör prostatacancer den vanligast förekommande cancersjukdomen. Mellan sju och åtta av tio män överlever sin prostatacancer.

– Viktigaste är att man förstår att det finns en rad åtgärder att ta till vid vattenkastningsproblem och urinträngningar, många blir hjälpta andra blir väsentligen förbättrade, säger Jan-Erik Damber.

Behandling av BPH utgörs antingen av operation eller läkemedel eller både och. Jan-Erik Damber menar att det ofta rör sig om ett relativt enkelt ingrepp. Något varje urolog genomför många gånger per år. Körtel- och muskelvävnad i prostata är oftast beroende av testosteron för att växa. Man kan minska tillväxttakten genom att minska omvandlingen av testosteron till en aktiv form i prostatakörteln. Även det är ett vanligt sätt att behandla.

– Praktiskt taget alla män har en större prostatakörtel när de är sjuttio år än de hade som 25-åringar. Alla får däremot inte besvär, säger Jan-Erik Damber professor i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Prostata består till största delen av körtlar, muskelvävnad och blodkärl. Funktionen är bland annat att utsöndra sekret som håller spermierna vid liv när de lämnar kroppen. Dess enzymer kommer tillfälligt att dämpa immunförsvaret i livmodern. Det är främst körtlar och muskelvävnad som växer till med åren och kan ge godartad prostataförstoring eller BPH som det också kallas.

Knöl i bröstet är fortfarande den vanligaste orsaken till att bröstcancer upptäcks kliniskt. Andra tecken kan vara nytillkommen hudindragning eller indragning av bröstvårtan. Hudförändringar såsom eksem på bröstvårtan eller ”apelsinskalshud” kan vara andra tecken på bröstcancer. Smärta förekommer vid fibroadenos i brösten samt vid inflammatoriska tillstånd, men smärta är inte typiskt för cancer. Blodig och serös sekretion från bröstvårtan bör alltid betraktas som patologiskt och ska utredas.

Mastit, diffust eller areolärt, är en infektion i bröstkörteln som kännetecknas av smärta, rodnad hud, bröstsvullnad och feber. Sjukdomen förekommer oftast hos ammande kvinnor, men förekommer också hos yngre kvinnor utan relation till amning.

Huvudprinciper för icke-kirurgisk behandling efter operation av invasiv bröstcancer

Allmänläkare och andra med ansvar för eventuell polyfarmaci hos äldre patienter, bör tänka på interaktionerna mellan tamoxifen och bland annat warfarin, fenytoin och vissa SSRI-preparat. Vid tamoxifenbehandling finns en liten ökad risk för endometriecancer, vilken bör beaktas i samband med uppföljning och vid andra vårdkontakter.

Avsikten är att åstadkomma en lokal kontroll av sjukdomen, med samtidig värdering av sjukdomsstadiet och prognos. Vid operationen avlägsnas antingen hela bröstet eller, om tumören har en rimlig storlek i förhållande till bröstet, endast den tumörbärande delen. I båda fallen görs en lymfkörtelundersökning av axillen, antingen genom en undersökning av en enstaka lymfkörtel (portvaktskörtel; sentinel node) eller genom axillutrymning. Värdet av axillutrymning även vid lymfkörtelpositiv sjukdom har ifrågasatts och stora kontrollerade studier pågår. Vid bröstbevarande kirurgi ges postoperativ strålbehandling mot bröstkörteln för att minska risken för lokala recidiv.

Behandling med enbart tamoxifen är fortfarande ett fullgott alternativ till patienter med låg recidivrisk eller där behandling med aromatashämmare bedöms mindre lämplig av medicinska skäl.

Postoperativ strålbehandling reducerar i första hand risken för lokala och regionala recidiv och ges företrädesvis vid stadium II–III samt profylaktiskt mot nya tumörer i det opererade bröstet efter bröstbevarande kirurgi. För vissa patientgrupper ger behandlingen också en förbättrad överlevnad. Behandlingen ges som regel dagligen 5 dagar/vecka under 5 veckor.

Förutom stadieindelning är tumörbiologi viktig för bedömning av lämplig efterbehandling, se avsnittet Adjuvant behandling. Prognosen har förbättrats över tid och idag är femårsöverlevnaden cirka 90 %. Kombinationen av bättre behandlingsmetoder och tidig diagnostik är sannolikt förklaringen till denna förbättring.

Utredning med trippeldiagnostik har god tillförlitlighet och kan ske inom primärvården, medan behandling av bröstcancer bör skötas av specialist på bröstcentrum med tillgång till multidisciplinär kompetens. Kvarstår resistenser i bröstet, eller om malignitetsmisstanken inte kan avfärdas, måste patienten kontrolleras och ibland genomgå öppen, kirurgisk biopsi. Vid blodig och serös sekretion från mamillen bör, förutom mammografi och cellutstryk, även galaktografi (mjölkgångsröntgen) göras.